Ett projekt blev precis slutfört här och jag dokumenterade hela processen och skriver en artikel här för intresserade.

Mitt saltvattensakvarium på föreningen behövde en ny lysramp, så jag passade på att bygga en ny då jag hade en hel del delar hemma redan till en. Mitt val föll på att bygga en ramp med lysdioder av power led typ. Då jag bygger rampen själv så kan jag sätta lite idéer och mått i planeringstankarna. Min tanke med den här rampen är att den ska försöka simulera en bild av stort djup, som att man kikar in i havet ett tiotal meter ner under ytan. Därför kommer rampen ha i huvudsak blå dioder med några få kraftfulla vita.

 

De blå dioderna kommer ge fin fluorescensens från korallerna och ge de bra ljus att växa under. Samtidigt kommer den lilla mängden vitt ljus ge ganska dåliga förutsättningar för alger i övrigt. Dock måste jag ha tillräckligt bra ljus för att fiskarnas färger ska framträda och akvariet ska vara behagligt att se på. Men det kan troligtvis balanseras upp med ett lysrör i så fall.

Min planering blev såhär:

Här är det totalt 5 olika sorters dioder, de är:

2 st 6500 K vita dioder

3 st 400 nm UV

6 st 420 nm UV

9 st 455 nm Blå

9 st 460 nm Blå

Totalt är det altså bara två vita dioder, men de kommer köras på tre gånger så hög effekt som övriga dioder så de kommer lysa starkt. Övriga dioder är monokroma och har bara en speciell färg. Tillsammans bör de täcka ett lysområde från 400-460 nm vilket är från översta UV området till större delen av vad som är blått ljus. Det är det här ljuset som koraller växer bäst under. Den här rampen fungerar nog desto sämre för växter men kan kanske ge ett ganska tufft ljus i ett Tanganyika kar, dock skulle man nog kunna ta bort de dyra UV dioderna  i så fall.

Dioderna köpte jag från Oceanakvariums webbhandel( http://oceanakvarium.se/ ). Cree dioderna hade jag dock innan över från en gammal ramp.

Dioderna blir mycket varma och behöver få värmen bortledd. Jag hade delar från en aluminium ställning över och aluminium är en mycket bra värmeledare. Det är dessutom ganska lätt att arbeta med. På biltema har den en rätskiva i aluminium som jag använt med fördel också om man inte har en akvarieställning över.

Jag använde tre profiler från ställningen. De är 60 cm långa och akvariet är 90 cm. De borde täcka relativt väl med dioderna placerade. Profilerna monterades på en träbit i var ände så de höll ihop.

Här syns träbiten bättre. Tre tajta profiler.

Här har vi dioderna i all sin prakt tillsammans med popnitar och kylpasta samt nätaggregatet för dioderna.  Mer om dessa senare.

Dioderna har fördjupningar på sidorna så att de bildar en grov stjärna. Jag valde att montera dioderna med popnitar. Är man ambitiös så är det dock bättre att gänga hålen och skruva fast dioderna. Men det är lite beroende på godsets tjocklek. Det finns även värmeledande lim man kan montera dioderna med men det håller lite sämre i det långa loppet. När man ska sätta fast dioderna så bör man ha kylpasta mellan dioden och kylflänsen( i vårt fall aluminium profilen ). Det behövs bara en liten liten klick. Ta inte för mycket det blir sämre än för lite.

På ovansidan av dioderna sitter där små plattor man kopplar dioden genom. Dessa är då plus och minus. Det är viktigt att man inte sätter dit nitar eller skruv över dessa så att de kan kortsluta dioden mot kylflänsen, det blir inte så kul… Man kan lägga eltejp över plattorna om man är orolig och isolera dem. Bäst är att använda en plastbricka.

 

Två dioder monterade! Bara 27 kvar…

Här är ett helt kluster med blå och UV dioder färdigmonterade mot kylflänsen. Man får ha lite tålamod och gilla att pilla med ett sådant här projekt.

Aluminium profilen kommer att ge viss kylning, men troligtvis räcker inte det utan vi behöver en fläkt som blåser ny sval luft genom profilerna hela tiden med. Körs dioderna för varmt minskar både livslängd och verkningsgrad.  Den här fläkten kommer från en kasserad dator, möjligtvis den som tidigare stod här på föreningen. Mer gratis saker…

Vi gör ett hål på profilernas baksida för fläkten. Detta kan man göra på många vis men med fördel använder man sin pelarborrmaskin (obs vi har ingen pelarborr i Skövde AFs lokal) för ändamålet.

Då profilerna bildar små balkar fick dock även en bågfil och en handfull svordomar användas för att få klart ett användbart hål…

Här är dioderna även lödda och ihopkopplade. Jag återkommer om det elektriska i slutet av guiden. Nu börjar det ta sig.

Till slut är alla monokroma dioder färdigmonterade och kopplade. I det här läget kan rampen producera ljus till slut. Dock återstår att montera vita dioder, fläkt, bländningsskydd samt att snygga till sladdarna.

Här är de vita dioderna monterade också och vi testkör rampen, vilket ljus! Ögonen blev inte nådigt bländade av detta! Till och med bilden bländar nästan. Som synes ser dioderna i mitten på klustren svagare ut, de är UV dioderna och de producerar ett ljus som är på gränsen till vad vi kan uppfatta. Det är dock farligt att titta på pga detta då våra ögon en bländar av korrekt trots att vi ser in i en svag ljuskälla. Därför måste vi ha en skiva framför rampen sedan som gör att man inte kan se på dioderna direkt utan bara se ljuset de producerar i akvariet.

Till slut monterades fläkten dit med. Även bländningsskyddet är monterat på bilden här även om det syns dåligt. Fläkten skruvades fast i bländningsskyddet i fram och sattes fast med buntband i bak. Buntbanden hade dubbel funktion då de även lät mig snygga till kabeldragningen.

Här har vi då till slut vår färdiga ramp, redo att monteras. Vi behöver dock en separat strömadapter för fläkten, det är inte med här. Anledningen till det är att jag redan har en sådan där rampen ska upp. Än är vi inte riktigt färdiga dock för här kommer lite extra rolig teori och elektronikkoppling.

Rampen består av 29 dioder, de två vita är dessutom av en annan typ än övriga så de kopplas lite annorlunda här. För lite om dioder.

Dioder kräver konstant ström, de har även en maximal strömstyrka de kan hantera. Den får man inte överskrida. Därför när man kopplar dioder är det viktigt att man har en strömkälla som ger konstant ström. Enklast är att köpa en som är anpassad för dioder helt enkelt.

Mina monokroma dioder kan hantera upp till 700 mA. Men den skarpsynta har redan sett att min transformator ger 1400 mA. Den borde steka dioderna. Här kommer min lösning. Jag har delat upp mina 27 monokroma dioder på tre slingor som körs parallellt. 9 dioder i varje. När man kör tre slingor parallellt med varandra så delas strömmen upp lika på dessa tre. Det förutsätter dock att slingorna är identiska. Det måste vara lika många och likadana dioder. 1400 delat på tre blir runt 450 mA. Så dioderna körs på runt 60-70% kapacitet, vilket är positivt för verkningsgraden.

Det är även en säkerhetsfunktion. För stänger en slinga av sig, om till exempel en diod går sönder. Så då kvarvarande slingor strömmen uppdelade på sig igen, men får nu häften var. I mitt fall 700 mA. Men det är fortfarande en summa mina dioder klarar av. Om en till slinga lägger av så luktar det bränt dock… Men då har jag haft en ärlig chans iaf att reparera rampen och byta ut trasiga dioder först.

De två vida dioderna är speciella, för de klarar högre ström. De klarar upp till 1500 mA, så de kopplar jag på ljusslingan innan jag delar upp den på de tre parallella slingorna. Dessa körs därmed tre gånger så starkt som övriga dioder.

Härmed så är projektet avklarat. Det som saknas nu är att montera rampen på akvariet, men jag måste göra lite mer förberedande arbete på det först. Så det får vi återkomma till.

Hoppas att artikeln varit givande för läsande!